Svensk ordbok 2009, webbversion

skä`ra sig verb skar skurit, pres. skär skur·it1förlora sin homogenitet om sås o.d. kokk.såsen skar sig när grädden till­sattesskära sigsedan 1690nära besl. med sv. dial. skyr ’sur mjölk’; till 2skära 2inte passa i­hop på grund av för stark kontrast e.d. färg.färgerna skar sig mot var­andraskära sig mot ngt, ngra skär sigsedan 1890till 2skära 3upp­stå o­enighet och irritation komm.det skar sig mellan de båda kompanjonerna○äv.gå i­sär å­sikterna skar sigskära sigsedan 1883